Man
Är det bäst att konstatera att man är ensam och försöka göra det bästa av det, eller inse att man är ensam och göra något åt det, trots att det känns som om man inte kommer bli mindre ensam eller mer genuint och ärligt sedd för det. Man är ointressant. Eller ska man låtsas som ingenting? Ensamheten är bara en illusion baserad på något underliggande problem man inte vet om. Det ständiga sökandet efter uppmärksamhet, att få känna sig uppskattad, trots att det kanske redan finns där. Något gör ändå att känslan av att vara obetydlig ligger där och gnager på självkänslan. Alla andra har något mer än man själv. Alla andra blir sedda mer än man själv. Ärligt sedda.
Självömkan - äckligt, fult...
Att inte kunna göra något för sig själv för att man då känner sig oproduktiv och att sådant inte kan bidra till någon allmännytta. En personlig dagbok känns oinspirerande, fast att man känner behov av att skriva.
Prestation, prestation, bekräftelse, uppmärksamhet...?
Hur ska det var? Hur vill man ha det? Hur ska man vara?
UnPlugged
Visste inte att det fanns så många namn på byxmodeller. Inte heller viste jag att alla dessa modeller redan kommit och gått i trendvärlden bara under 2009. Ännu mer förvånad blev jag över mitt sällskap, "den framgångsrika, perfekta, coola, småbarnsmamman", när hon klagade om detta just som vi stått i en "chick" butik och sett ut minst 10 plagg hon skulle köpa senare på eftermiddagen.
Welcome back to Stockholm!!!
För övrigt så fick jag en halv reklambyrå att leta efter en laddare till min mobil idag. Står fortfarande fast vid att mediafolk är snälla! En av pojkarna var otroligt söt. Nästan så jag blev kär i han som man blir kär i en hundvalp. Jäkla moderskänslor. Glad blev jag iaf. av en trevlig pratstund och hjälp.
Jag har alltså glömt min mobilladdare i Piteå. Helt värdelöst. Den är nu skickad till mina föräldrar, men jag lär inte kunna hämta den förrän i helgen. Helt värdelöst. Så måste jag fixa internet också. Mobilt internet. Jag gör mig beredd på att snart bli helt avskuren från omvärlden. Hur klarade dig egentligen folk utan internet och mobiler förr i tiden? Hur kunde de ens genomföra ett bra arbete? Galet.
I do it my way
Jag har installerat mig i lägenheten som ligger på Obersvatoriegatan. Den är superfin! Blått och vitt (känner Grekand!)
Jag har påbörjat min praktik på Eriksson och Balodis. Har fått reda på att jag tydligen skall ersätta Jens Assurs tidigare assistens. Känns riktigt spännande. Ska lägga i en extra växel för att göra bästa möjliga arbete. Projektet i sig är otroligt intressant. Är precis inom mitt intresseområde och sättet det görs på är så smart.
Jag trivs som fan.
Ska bara se till att inte bli förkyld...
Fick förklarat för mig här om dagen att "inom PR- och reklambranschen är alla svin". Än så länge känner jag inte allt för mycket av detta. De pr- och reklamfolk jag träffat är jäkligt trevliga, roliga och vissa är även försynta och lite blyga (vet inte om detta kan tolkas som dryghet, eller är det kanske jag som är korkad och inte fattar att de är dryga? hursom, dryghet grundar sig i osäkerhet, så det så!).
Jag är fascinerad av branschen, men är samtidigt orolig för att det sociala mönstret ska vara enligt tidigare citerad person. Än så länge ignorerar jag tanken på att folk kan ha förutfattade meningar om mig gällande struntsaker som mitt ursprung och klädsel. Det som spelar roll är hur jag är som person och hur jag arbetar. Detta har jag klarat mig bra på än så länge. Å andra sidan har jag bara praktiserat i två dagar.
Hur som helst, jag ska köra mitt race.
Resfeber...
Så var det dags att göra om allt från början igen! Ny bostad, nya kollegor, nytt kvarter, allt nytt. Det jobbigaste är nog saknaden jag kommer ha efter min bästis, min pojk. Jisses så mesigt, men ack så sant. Hade det inte varit för honom hade jag nog dragit till sthlm med ett lätt hjärta och den störtsa möjliga lyckokänslan över min praktik. Det är tur att jag har några fina vänner i fjollträsk iaf, och familjen då såklart. Sen ser jag verkligen fram emot den nya praktiken. Är riktigt förväntansfull...
... nu ska jag ringa Jennie på studion för ett snack inför praktiken!
Från praktik 1 till praktik 2
Snart bär det av till Stockholm! Ska praktiksera på Studio Jens Assur. Ska bli störtkul! Riktigt spännande.
Ni som finns i Stockholmstrakterna, nu tar vi snart en öl eller fika eller något annat roligt!
Tanter och Farbröder är besatta av godis!
Dagarna hade varit extra roliga om jag fått mer ansvar över själva informationtältet, där fanns nämligen inte riktigt allt som kanske behövdes, men å andra sidan lär man sig då att göra det bästa av det lilla.
Just nu är jag lite förvirrad över vad jag ska fokusera på under min praktik eftersom det är så otroligt många olika moment jag får arbeta med på samma gång. Får helt enkelt se till det stora hela. Hur lyckas egentligen ett företag på tre/fyra personer underhålla 15 kunder samtidigt? Hur håller man koll på allt som måste göras? Hur ser man till att allt görs ordentligt? Vad har egentligen kunderna för krav? Och vad har kunderna för kunskap att basera sina krav på? Många frågor och som tur är en lång praktikperiod kvar.
Praktik. Dag 1.
Egna tankar
Första dagen var krävande eftersom jag inte är van vid att gå upp halv sex på morgonen. Eftersom jag inte hade någon typ av energi så blev jag trögtänkt och arbetade långsamt. Efter mer än två timmar långt morgonmöte hann jag inte ens med att hitta alla de personer och deras adresser jag skulle skicka Pihlisinformation till och hann inte heller påbörja arbetet med Zone. Måste vara noggrann med att vara utsövt. Å andra sidan var det min första dag med många nya intryck och information, och ännu vet jag inte vart eller hur man ska leta för att hitta rätt eller hur noggranna de är på Dixie. Kanske är jag för noggrann vilket gör att jag blir långsam i arbetet? Måste höja tempot och våga lite mer. Jag kan ju inte göra allt för fel. Fast när jag till och med skriver fel adress flera gånger på ett kuvert och dessutom missar att skriva tidningens namn så kan man ju undra hur dum jag egentligen är.
Något som fascinerade mig var hur en tidning som Bon kan ha en växeltelefonist som låter så korkat (i alla fall min definition av korkad). Vist, hon kanske hade rätt image för tidningen, men jag blev nästa rädd att hon inte skulle hänga med i svängarna när jag ställde frågor. Inget ont mot blondin Bella, men den här bruden lät som hon fast gånger tio.
Men nu är det nya tag som gäller! Dags att lära mer!
Back
Det känns bra att vara tillbaka i Piteå. Praktiken börjar snart och jag ska börja på mitt PM inför detta i helgen. Taggad till tusen!
Det var en spännande färd till Pite. I sista sekunden bestämde vi oss för att hänga med Sara och hennes bil istället för att ta flyget. Resan blev så att säga "tung". Herr Erik som vi hämtade upp i Gävle visade sig ha lika mycket packning som alla vi tre andra tillsammans eftersom han precis fått en ny lägenhet. Jag låter bilderna tala för sig själva.
(vi alla hysa en stor hatkärlek till TexMexHatten)
Våra känslor är påtagligt tydliga vad det gäller att vara tillbaka i lägenheten. Antons kläder flyger av som om de aldrig varit på, så går han runt så hela dagen. Varvar ätande med sovande, bara för att känna in sin egen lägenhet som den människa han är, typ...
Själv börjar jag pyssla med alla vardagsmåsten. Går igenom posten, betalar räkningar, räknar ut en budget för kommande fattiga månad och skriver matlistor. Allt detta gör jag för att det så blir mer påtagligt att det är min lägenhet. Så jag tycker faktiskt att det är kul med vardagsmåsten!
Jag och Anton passade även på att vara braindead-kreativa innan stormen sätter igång, min praktik och hans phösning. Vi målade!

I'm alive!
Tank vad mycket man har framfor sig. Egentligen borde jag borja med ett fotoalbum redan nu. Undrar vilka bilder jag skulle valja ha med, vilka handelser som ar viktigast for mig. Jag skulle troligtvis ha bilder pa manniskor. Men nar jag ar mitt uppe i livet sa blir det nog ett virrvarv av bilder. Mitt liv skulle se ut som en grot i bildform. Jag kanner mig sa liten och ung. En liten plutt... Men samtidigt sa ar jag vuxen. Delar mitt liv med nagon. Det ar val vuxet?
Alla dessa definitioner. En sak kan jag konstatera iaf; JAG LEVER!
Sista anhalten
Jag och Anton har rest tillsammans i snart tre veckor. Allt har gatt skitbra! Budapest var helt underbart. Kroatien var helt underbart. Bl.a. korde Anton moppe med mig bakpa pa oarna runt Split vilket jag bittert fick angra nar det visade sig att han inte kan trafikreglerna. Men vi lever och hade otroligt mysigt! Tror jag ar kar i det landet faktiskt.
Efter Kroatien drog vi vidare till Polen. Krakow var otroligt vackert. Nu ar vi i Warszawa hos Antons pappa. Pola, Antons lillasyster, och jag delar intresse for att leka utomhus. Urskon och sot tjej.
Det basta med resan ar nog framst manniskorna vi stott pa. Forutom andra underbara resenarer sa har vi traffat blyga men respektfulla ungerska karlar. Vi har stott pa dryga, oforskamda, sarkastiska men passionerade och roliga kroater som bjuder oss pa vin med vatten (devada) och pratar endast om "makin looove!!" (vad gor man annars i vackra Kroatien?). Raka och kortfattade polacker som spricker upp i solsken nar Anton borjar prata polska med dem (Anton har fatt manga polska tanter att bli lite for uppspelta och flortiga).
Vi kommer fa besok av britter i november (ska bli spannande att se vad de tycker om Pite), Anton har gett bort byxor till en belgare som vi ska halsa pa, vi ar bjudna pa brollop i Prag av en judisk fransyska och vi har fatt manga nya harliga vanner som vi har stor anledning att resa till.
Sa fram med resekalendern och planera in nasta resa!!!
Men sa langtar jag aven hem, till mitt liv, till mitt och Antons gemensamma liv. Kan man ha det battre?
On the go
Budapest ar jattefint och som vanligt ar allt folk pa hostlet astrevliga. Jag och Anton har fatt nya brittiska kompisar som vi kommer mota upp med i Split ocksa. Har aven traffat en kanadensare som flygluffar over hela varlden. Han ar ganska tat alltsa. Han har erbjudit oss sovplats i toronto, sa nu har vi annu en anledning att fortsatta resa! Britterna lar nog komma till sverige snarare an tvartom.
Igar var jag och anton pa termalbad med varma mineralberikade kallor. Sa otroligt skont! Mina leder har aldrig matt sa bra!
Nu ska vi dra vidare med nattag til split. See ya!
Nostalgichock
Res
- fyra dagar med spa i Budapest
- åtta dagar med upptäckande i Kroatien
- fyra dagar i vackra Krakow
- fem dagar med Antons släkt i Warsawa
Så ska man äntligen få pröva sina resben igen.
Sitter i en 70-talsbikini och svettas
Jag älskar att min mor hade stil på 70-talet...
Så otroligt skönt med det varma vädret. En nackdel bara med att bo i Huddinge just nu. Det finns faktiskt inget att göra här som inkluderar aktivitet utomhus! Nästan så att jag blir sugen på att ha min dator här så jag iaf hade kunnat plugga. Eller en bil hade inte suttit fel. Eller att jag kunnat åka till norrort där jag kan leka i solen hela dagarna. Aja, nu ska jag försöka sparka igång den här sega dagen, den ligger bara en trappa upp i en ångande varm säng.
Får se om det bli en after work på Mossebacke i eftermiddag. Vore mysigt men jag känner mig inte riktigt tillräckligt fräsch efter några dagar på landet och inga rena kläder. We'll see!
Btw så har jag äntligen fått en säker praktikplats. Nästan den bästa möjliga. Det blir en intim pr-byrå i Norrland (nära min lägenhet och pojk) och några av deras projekt finns i sthlm vilket gör att jag även kan få vara här. Min kontaktperson har jobbat inom alla de branscher jag vill jobba (vilka är sisådär väldigt många). Får se om jag hakar på idén med praktik i Sydafrika den andra perioden. Vore inte helt fel eller onyttigt. Måste bara se till att söka möjligheterna där först!
Hur som helst så är jag skit gla!
To do...
FöretagsekonomiBildanalys - DigitalfotoRing om praktikplats- Analys av vetenskapliga rapporter - Kreativitetsmanagement
- Analys av vetenskapliga rapporter - Eventproduktion
- Upplevelserapport, Magnus Betnér - Upplevelsekunskap fördjupning
Inledning - UpplevelsekunskapBoka resaPlanera teorikurser


