Just another day in paradise
Vad trivialt det mesta känns när jag sätter sig ner och funderar över dagen
Jag går upp, är lite seg från den glada tillställningen dagen innan.
Möter upp sällskapet i grannhuset (Max) och beger mig till ett möte med en sponsor. Försöker få struktur på avtalet så att alla blir nöjda. Jag ses nog mest som en besserwisser. Är otroligt susig i huvudet under mötet, men kravet på att hålla god min gör att jag t.o.m. lyckas övertala mig själv om att allt är lugnt och att killen på andra sidan bordet är en polare också, inte bara sponsorn.
Går för att dela ut flyers. Minen blir svårare att hålla. Hoppas på att resten av gänget inte tycker jag är allt för knas. Fikat på Krokodil var i alla fall en mindre räddning från den sociala pressen. Kunde i lugn och ro ägna mig åt att lyssna på bandet som spelade utan att jag verkade konstig som tystlåten.
Efter fikat börjar alla som smått dra sig hemåt. Jag håller fortfarande minen någorlunda, men jag såg nog väldans trött ut.
När jag väl landar hemma i min lilla skolåda händer inte mycket mer. Får ett snabbt besök av min klasskamrat, men han lyckades inte få mig ur mitt bo.
Hinner tacka nej till två tillställningar. Nej, tre var det. Lördag och allt, inte likt mig. Märktes nog...
Sedan dess har jag sysselsatt mig med passivt socialiserande. Telefonen orkade jag inte svara i. Slötittar på TV, trots att det endast visas skit.
Så, efter att ha funderat över dagen så inser jag, va fan spelar det för roll?
Visst, jag har det jobbigt just nu
Visst, jag verkar konstig inför andra just nu
Visst, jag glider efter i mitt arbete just nu
Men vad gör det om hundra år när allting kommer'kring...?
Det finns dom som har det sämre...
Go with the flow
Läskigt hur människan kan välja bort känslor och även frambringa känslor, endast genom stark vilja. Framtiden får utvisa vad valets bieffekt blir...
Hur mycket man än skulle vilja så är det inte bara att "go with the flow". Vi har möjlighet att påverka hur vi hanterar oss själva och vi är bekväma. Att ett bekvämt val sedan utlöser i något mindre bekvämt kan vi ju inte förutse, även om vi känner det på oss. Förtränga, det är något som är praktiskt (??)
Hur mycket man än skulle vilja så är det inte bara att "go with the flow". Vi har möjlighet att påverka hur vi hanterar oss själva och vi är bekväma. Att ett bekvämt val sedan utlöser i något mindre bekvämt kan vi ju inte förutse, även om vi känner det på oss. Förtränga, det är något som är praktiskt (??)
SvD vs skitsnack... pluspool vs minuspool
Nu har jag läst hela SvD helg... jag är otroligt upplyst... samtidigt har jag dåligt samvete för att jag inte tagit mig den tiden till att plugga. Men vem bestämmer egentligen vilken vetskap som är bättre än den andra?
... avgör väl jag själv...
... hur som helst får jag nu känna mig väldigt allmänbildad för en stund...
... får se hur tentan går sen...
Snacka med en vän igår... vi snackade skit. Så kom jag med ens på (som man alltid gör) att jag gärna skulle vilja veta vad för skit folk snackade om mig. Det säger ju ganska mycket om ens person. Folk (inkluderat jag) väljer ju alltid ut vissa delar av en person att prata om. Vilken del av mig är uppmärsammad? För alla blir ju snackade om... eller?
... avgör väl jag själv...
... hur som helst får jag nu känna mig väldigt allmänbildad för en stund...
... får se hur tentan går sen...
Snacka med en vän igår... vi snackade skit. Så kom jag med ens på (som man alltid gör) att jag gärna skulle vilja veta vad för skit folk snackade om mig. Det säger ju ganska mycket om ens person. Folk (inkluderat jag) väljer ju alltid ut vissa delar av en person att prata om. Vilken del av mig är uppmärsammad? För alla blir ju snackade om... eller?
Min skapelse, mitt ansvar, min vision
Bygg på höjden, kämpa med bitarna, fler och fler... släpp det... se vad som händer
Ibland håller det, sometimes not... värt att chansa?
Kan man räkna med att det finns någon som tar emot det? Förstår den personen hur jag byggt och kan den personen se över de rätta sakerna så helheten håller?
(Det tror inte jag = mitt problem/min styrka)
It has to be perfect
Ibland håller det, sometimes not... värt att chansa?
Kan man räkna med att det finns någon som tar emot det? Förstår den personen hur jag byggt och kan den personen se över de rätta sakerna så helheten håller?
(Det tror inte jag = mitt problem/min styrka)
It has to be perfect
Konsten att vara snäll
I och med att vi arbeter mer och mer i platta organisatoner där öppen och tydlig kommunikation är prio ett för ett fungerande arbetsförlopp så ställs samtidigt allt högre krav på tolerans och förståelse mellan arbetskamraterna. Det går inte längre att utse syndabockar, så sinkas hela arbetsprocessen. Vi måste samtidigt lära känna oss själva för att inte dra snabba slutsatser om andra.
Av någon anledning fick jag den här boken av min kära mor...
Läs den!
Där fick Ni mitt första boktips
Av någon anledning fick jag den här boken av min kära mor...
Läs den!
Där fick Ni mitt första boktips
Det här med kärlek i den nya generationen...
"Klicket" har varit på tal tidigare. "Klicket" verkar bli en allt mer komplex sak att hantera eller kanske främst att acceptera. Att bli kär är tydligen något prestigefyllt, det ska vara på ett visst sätt...
Det ska inte vara lätt när det kan vara svårt...
- Ett fall där han bara inte blir kär. Han träffar nya tjejer hela tiden, underbara tjejer, men det säger aldrig klick. Frågan om vad kärlek är eller om den över huvudtaget existerar uppstår. Hur blir han kär? Har han för höga krav? Ska han sluta leta? Men han vill ju också uppleva det där underbara som alla andra får uppleva! Så börjar han ju bli till åren också... analysera, analysera...
- Ett fall där hon tror sig förstått vad kärlek är men inte vågar släppa in den helt utan lutar sig bekvämt tillbaka. "Det blir inte bättre än så här". Pauser tas lite då och då, bara för att hålla "glöden" uppe.
- Ett fall där han är "kär i kärleken". Alla är underbara, kärleken är underbar, träffar livets kärlek varannan dag. Kroppen går helt upp i känslan, psyket styrs av känslovågorna. Livet styrs av kärleken. Så länge han är kär har livet mening. Han ägnar all sin energi till kärleken! Men vem är personen kärleken ska riktas till? Är kärleken någonsin ömsesidig? Kommer han kunna släppa in en individ i denna orgie av känslor?
- Ett fall där hon endast blir "kär" i den omöjlige. Det hon får kämpa för är det som är värt att ha. Tofflor tröttnar hon ju ändå på efter ett tag. Dessvärre finns risken att hon aldrig kommer få det hon kämpar för.
- Ett fall där han kastar sig in i kärleken till en person, lever för henne och sedan glömmer bort anledningen till varför just hon blev den valda. Kan inte hantera att tempot dalar, att elden blir till glöd. Tillslut finns inte den där kärleken till denna person kvar alls. Han riktar in sig på en ny person att höja till skyarna och få bekräftelse från.
- Ett fall där hon går in i ett förhållande men liv och lust, bygger sin identitet på sin respektive. Utan han är hon inget. Men vem är egentligen förhållandet till för?
- Ett fall där hon endast blir kär i "skadade fåglar". Moderskänslorna tar över, hon ödslar kärlek på han som behöver det och hon ska hjälpa honom att bli lyckad. Frågan är vem som mår bäst av relationen.
Det ska inte vara lätt när det kan vara svårt...
Så praktiskt det hade varit...
A' la Stockholmo
Är i Stockholmo!
Så är du någonstans i krokarna så slå gärna en signal.
Imorn är det grillning och födelsedagskalas. Niiiice... Grattis påre Bävern!
Skönt att komma hem till lite skvaller igen. Eller snarare, skönt att komma hem där det finns något att prata om. Uppdatering!
Vijne, vojne...
Så är du någonstans i krokarna så slå gärna en signal.
Imorn är det grillning och födelsedagskalas. Niiiice... Grattis påre Bävern!
Skönt att komma hem till lite skvaller igen. Eller snarare, skönt att komma hem där det finns något att prata om. Uppdatering!
Vijne, vojne...