Tanter och Farbröder är besatta av godis!
Har jobbat på Matfesten i Skellefteå några dagar. Ganska krävande i början när man inte riktigt vet hur man ska bemöta folk (de tror att man ska sälja dem något när vi egentligen bara skulle informera). När man luskat ut vad man skulle säga så blev det lättare och roligare, då når man nästa steg med att vara mer personlig och flexibel beroende på vem man pratade med.
Dagarna hade varit extra roliga om jag fått mer ansvar över själva informationtältet, där fanns nämligen inte riktigt allt som kanske behövdes, men å andra sidan lär man sig då att göra det bästa av det lilla.
Just nu är jag lite förvirrad över vad jag ska fokusera på under min praktik eftersom det är så otroligt många olika moment jag får arbeta med på samma gång. Får helt enkelt se till det stora hela. Hur lyckas egentligen ett företag på tre/fyra personer underhålla 15 kunder samtidigt? Hur håller man koll på allt som måste göras? Hur ser man till att allt görs ordentligt? Vad har egentligen kunderna för krav? Och vad har kunderna för kunskap att basera sina krav på? Många frågor och som tur är en lång praktikperiod kvar.
Dagarna hade varit extra roliga om jag fått mer ansvar över själva informationtältet, där fanns nämligen inte riktigt allt som kanske behövdes, men å andra sidan lär man sig då att göra det bästa av det lilla.
Just nu är jag lite förvirrad över vad jag ska fokusera på under min praktik eftersom det är så otroligt många olika moment jag får arbeta med på samma gång. Får helt enkelt se till det stora hela. Hur lyckas egentligen ett företag på tre/fyra personer underhålla 15 kunder samtidigt? Hur håller man koll på allt som måste göras? Hur ser man till att allt görs ordentligt? Vad har egentligen kunderna för krav? Och vad har kunderna för kunskap att basera sina krav på? Många frågor och som tur är en lång praktikperiod kvar.
Praktik. Dag 1.
Mina uppgifter har blivit att hjälpa till med att lansera Pihlis genom att ringa runt och hitta medier (tidningar av alla slag och tv-program) som kan tänka sig recensera hans singel för att sedan skicka ut låten och information om honom till dessa. Jag ska också hitta vilka kanaler som används av Zone’s alternativa kunder för att hitta nya.
Egna tankar
Första dagen var krävande eftersom jag inte är van vid att gå upp halv sex på morgonen. Eftersom jag inte hade någon typ av energi så blev jag trögtänkt och arbetade långsamt. Efter mer än två timmar långt morgonmöte hann jag inte ens med att hitta alla de personer och deras adresser jag skulle skicka Pihlisinformation till och hann inte heller påbörja arbetet med Zone. Måste vara noggrann med att vara utsövt. Å andra sidan var det min första dag med många nya intryck och information, och ännu vet jag inte vart eller hur man ska leta för att hitta rätt eller hur noggranna de är på Dixie. Kanske är jag för noggrann vilket gör att jag blir långsam i arbetet? Måste höja tempot och våga lite mer. Jag kan ju inte göra allt för fel. Fast när jag till och med skriver fel adress flera gånger på ett kuvert och dessutom missar att skriva tidningens namn så kan man ju undra hur dum jag egentligen är.
Något som fascinerade mig var hur en tidning som Bon kan ha en växeltelefonist som låter så korkat (i alla fall min definition av korkad). Vist, hon kanske hade rätt image för tidningen, men jag blev nästa rädd att hon inte skulle hänga med i svängarna när jag ställde frågor. Inget ont mot blondin Bella, men den här bruden lät som hon fast gånger tio.
Men nu är det nya tag som gäller! Dags att lära mer!
Egna tankar
Första dagen var krävande eftersom jag inte är van vid att gå upp halv sex på morgonen. Eftersom jag inte hade någon typ av energi så blev jag trögtänkt och arbetade långsamt. Efter mer än två timmar långt morgonmöte hann jag inte ens med att hitta alla de personer och deras adresser jag skulle skicka Pihlisinformation till och hann inte heller påbörja arbetet med Zone. Måste vara noggrann med att vara utsövt. Å andra sidan var det min första dag med många nya intryck och information, och ännu vet jag inte vart eller hur man ska leta för att hitta rätt eller hur noggranna de är på Dixie. Kanske är jag för noggrann vilket gör att jag blir långsam i arbetet? Måste höja tempot och våga lite mer. Jag kan ju inte göra allt för fel. Fast när jag till och med skriver fel adress flera gånger på ett kuvert och dessutom missar att skriva tidningens namn så kan man ju undra hur dum jag egentligen är.
Något som fascinerade mig var hur en tidning som Bon kan ha en växeltelefonist som låter så korkat (i alla fall min definition av korkad). Vist, hon kanske hade rätt image för tidningen, men jag blev nästa rädd att hon inte skulle hänga med i svängarna när jag ställde frågor. Inget ont mot blondin Bella, men den här bruden lät som hon fast gånger tio.
Men nu är det nya tag som gäller! Dags att lära mer!
Back
Nu är man tillbaka i Pite! Helt myggäten, och det innan jag kom till Norrland! Kräftskivorna har sina baksidor, men sjukt trevligt var det! Tänk vad lång tid det kan gå mellan varje gång man träffar de gamla vännerna. Tråkigt, men det är alltid lika kul när man träffar dem.
Det känns bra att vara tillbaka i Piteå. Praktiken börjar snart och jag ska börja på mitt PM inför detta i helgen. Taggad till tusen!
Det var en spännande färd till Pite. I sista sekunden bestämde vi oss för att hänga med Sara och hennes bil istället för att ta flyget. Resan blev så att säga "tung". Herr Erik som vi hämtade upp i Gävle visade sig ha lika mycket packning som alla vi tre andra tillsammans eftersom han precis fått en ny lägenhet. Jag låter bilderna tala för sig själva.
(vi alla hysa en stor hatkärlek till TexMexHatten)
Våra känslor är påtagligt tydliga vad det gäller att vara tillbaka i lägenheten. Antons kläder flyger av som om de aldrig varit på, så går han runt så hela dagen. Varvar ätande med sovande, bara för att känna in sin egen lägenhet som den människa han är, typ...
Själv börjar jag pyssla med alla vardagsmåsten. Går igenom posten, betalar räkningar, räknar ut en budget för kommande fattiga månad och skriver matlistor. Allt detta gör jag för att det så blir mer påtagligt att det är min lägenhet. Så jag tycker faktiskt att det är kul med vardagsmåsten!
Jag och Anton passade även på att vara braindead-kreativa innan stormen sätter igång, min praktik och hans phösning. Vi målade!
Det känns bra att vara tillbaka i Piteå. Praktiken börjar snart och jag ska börja på mitt PM inför detta i helgen. Taggad till tusen!
Det var en spännande färd till Pite. I sista sekunden bestämde vi oss för att hänga med Sara och hennes bil istället för att ta flyget. Resan blev så att säga "tung". Herr Erik som vi hämtade upp i Gävle visade sig ha lika mycket packning som alla vi tre andra tillsammans eftersom han precis fått en ny lägenhet. Jag låter bilderna tala för sig själva.
(vi alla hysa en stor hatkärlek till TexMexHatten)
Våra känslor är påtagligt tydliga vad det gäller att vara tillbaka i lägenheten. Antons kläder flyger av som om de aldrig varit på, så går han runt så hela dagen. Varvar ätande med sovande, bara för att känna in sin egen lägenhet som den människa han är, typ...
Själv börjar jag pyssla med alla vardagsmåsten. Går igenom posten, betalar räkningar, räknar ut en budget för kommande fattiga månad och skriver matlistor. Allt detta gör jag för att det så blir mer påtagligt att det är min lägenhet. Så jag tycker faktiskt att det är kul med vardagsmåsten!
Jag och Anton passade även på att vara braindead-kreativa innan stormen sätter igång, min praktik och hans phösning. Vi målade!